Vang Vieng

Med hjärtat i halsgropen och gladare än någonsin anländer vi till Vang Vieng efter en 5 timmar lång minibussfärd uppe bland berg, moln stup och lekande små barn längst vägarna. Otroligt nog är alla oskadda, kanske inte minibussen efter de dåliga vägarna men vad gör det liksom.. Utsikten och solnedgången vad dock det finaste ever typ, de få gånger man vågade titta ut genom rutan dvs :) Tog sedan en tuktuk till "the center" och fick tips om boende av ett par snälla holländare. Rosa rum, rosa toapapper, superfräsht badrum och en hängmatta på vår veranda, helt Perfekt ! Personalen som var lite fnittrig när vi kom snackar bäst engelska hittills i detta land och alla vekar fett trevliga :D (Tror stället heter Champa Lao btw)
Imorgon ska vi njuta av en förhoppningsvis god hotellfrukost för att sedan äntligen ge oss på tubingen! :D

Nu: En välförtjänt öl eller två!

Må gott där hemma :-*